Det underbara i livet

Jag och den person som jag älskat mer än jag trodde jag kunde älska någon ska skilja oss.
Vi har växt ifrån varandra och det har varit en massa jobbiga känslor som blossat upp efter att vi tog detta beslut att vi ska gå isär.
Men mitt i allt det jobbiga, har jag även insett hur rätt beslut detta är, för oss alla tre. (Min fru, mig och vår barn)
Även om det är jobbigt och vi har haft 11 år tillsammans som ställs på sin högkant för att ta slut.
Så är det ändå blandat med positiva känslor.
Jag har växt som person, insett saker om mig själv som jag aldrig troddde jag skulle inse.
Saker som att jag är asexuell, att jag inte är något sambo-material.... just nu är jag inte ens intresserad av att träffa någon ny kvinna och ha i mitt liv.
Jag är för bekväm av mig....har man en partner, fungerar det inte helt att vara så bekväm som jag är.
Nu har jag ju även mitt handikapp, som gör det svårare för mig att vara så rörlig och en massa andra saker som de flesta andra kan vara.

Men tillbaka till det positiva som det har gett mig att vi ska gå isär.
Detta är en jobbig grej i sig.....en rejäl ändring i våra liv.
Jag har börjat lära känna mig själv mer och mer... något av det jag känt under många år av mitt liv, är att jag har inte helt varit mig själv.
Jag har varit den där pajasen som villl göra alla andra glada, jag har lagt en massa energi på att bekfräfta andra personer... ihopp om att de ska bekräfta mig.
Jag har inte sett mig själv, jag har inte bekräftat mig själv som jag.
Jag har försökt få andra att göra det åt mig, vilket inte fungerar.
Ett steg i denna inre resa som jag håller på med just nu.
Är att jag gick ur Facebook.
Detta har jag gjort då och då under de 11 år som jag och mitt ex har varit ett par.
Jag har känt det som att jag varit instängd i ett skall.... att jag har stängt in mig själv i ett invant beteende sedan min tid som mobbad.
Jag blev den där pajasen som försökte få folk att tycka om mig, genom att vara rolig, genom att göra andra glada.
Nu när jag ändå har en massa känslor att gå igenom känner jag att jag kan lika gärna ta tag i alllting i mitt inre.
Jag har gått ur Faceboook med målet att jag ska få en inre ro, som jag har sökt under många år.
En inre ro att inte behöva andra bekräftelse.. att inte ständigt söka uppmärksamhet.
Nu känner jag att jag är på rätt väg.... jag har kommmit en bra bit på väg och nu har jag tagit ännu ett steg i rätt riktning.

Idag har jag läst en bok,... något jag inte har haft ro att göra under 12 års tid.
Jag har inte haft ro att ta tid till mig själv, utan har haft ständigt fokus på att komma på sätt som jag kan göra andra glada, få folk att se mig.....
Nu är det över...... jag har min dotter har fått en bättre relation och livet kånns verkligen ljust mitt i allt det jobbiga.
Mitt ex, älskar jag inte mindre än jag gjorde innan..... bara att jag har fått ändra min syn på vår relation.
VI är inte ett par längre, utan kompisar som har en gemesam dotter.
Detta med att skiljas är en väldigt jobbig, men behövlig resa.